Oro för ett fattat beslut

Ibland känner jag oror för ett beslut, även fast jag vet att det är det rätta. Jag har lyssnat inåt. Fattat beslutet. Det har känts helt rätt. Massor av energi och drivkraft. Ändå kan oron dyka upp. För mig händer det när jag börjar lyssna på mina tankar. De tankarna som inte stödjer mig, som sår tvivel. Gör att jag blir feg, att jag vill gå tillbaka till det kända trygga.

Det är då det är dags att gå tillbaka till mig själv och lyssna inåt. Då kommer jag tillbaka till tryggheten i att mitt beslut var det rätta och jag vågar gå framåt igen.

Vad beror din oro på?